tisdag, februari 25, 2014

Feminist, javisst! eller..?

För mig är ordet feminist fortfarande ett laddat ord, jag tänker på kvinnor som hatar män men ändå klär sig och beter sig som dem. Fördomar om stereotypa feminister? Ja, kanske.

När någon säger att hen är feminist drar jag fortfarande öronen åt mig för jag tänker att nu kommer det komma ut en massa hat ur hens mun. Ja, jag använder ordet hen ibland. Innan hen skrev jag hn eller hon/han. Ett praktiskt ord som jag kanske använder fel?

Nåväl, var var jag? Jo, jag är rädd för människor som hatar. Inte enbart feminister utan alla som livnär sig på hatet inom dem. Jag förstår inte hur man orkar gå omkring hela livet och hata, det måste tära ordentligt på människan.

Nu är det ju så att alla som öppnar munnen och erkänner sig som feminist självklart inte hatar halva jordens befolkning samt Gud för att han är en man. De flesta erkännande feminister jag har träffat verkar mest vara för ett jämställt samhälle, så som jag är.

Är jag då feminist? Kanske, men jag vill inte använda ordet. Jag är för jämställdhet! I Sverige där jag är född och uppväxt säger lagen att vi är lika, vi män och kvinnor. Vi har samma rättigheter och samma skyldigheter, sen tillämpas inte alltid dessa lika mycket som vi skulle önska, men vi är lika inför lagen, på pappret.

Det kanske är det extrema jag är emot, föräldrar som vägrar ge sina barn ett kön eller kvinnor som provocerande krigar barbröstade. De som glatt hejar på skilsmässor och aborter. Eller de som säger att kön enbart är en social konstruktion, inte biologiskt. Den sista meningen kanske det blir respons på, men jag står fast vid min åsikt. Det finns biologiska skillnader, inte enbart att män har snopp.

Inte på något sätt nervärderar jag feminister och suffragetterna, vore det inte för deras kamp hade jag varken haft rösträtt eller fått utbilda mig, jag hade troligtvis inte ens fått säga min åsikt högt. Så tack!

Är det då så att vi behöver dessa extremister för att ta jämställdheten vidare i samhället? Detta är en fråga att fundelera över. Kan tänka mig att första kvinnan som tog på sig långbyxor fick ta mycket stryk. Eller den första mannen som var föräldraledig med sitt barn.

Som sagt, bara lite tankar som jag delar med er när jag egentligen borde sitta och plugga...




en sista tanke...
kanske är det tack vare feminister, trots att jag inte sett det själv, som jag känner mig så avslappnad i mig själv? En vän sa en gång till mig att; jag ser inte dig som en kvinna, jag ser dig som en Åsa!

det var nog en av de finaste ärligaste och komplimangen jag fått.





 



Vetenskapsteori...

Igår började vi ett nytt moment i kursen; Vetenskapsteori! Jag kan säga att på föreläsningen och i kurslitteraturen finns det många ord jag får slå upp. Igår kväll kom jag genom första halvan av första kapitlet. På måndag ska jag ha skrivit en reflektion om första boken, frågan är bara när jag ska hinna läsa den, och förstå den!

Drömde mardrömmar i natt om förseningar och trasiga föremål och allt möjligt. Sen har jag ett jobb också som jag måste hinna med. Ikväll blir det sent :/
Jag har bestämt mig att jag SKA bli klar innan helgen, jag skulle bara behöva några dagar till innan helgen.

Nåväl, nu är det barn till buss å rasta vovve, sen kaffe och plugg!

Ha det gött alla ni som bara har ett jobb :)

tisdag, februari 11, 2014

inga världskatastrofer

Igår kväll när jag cyklade hem tyckte jag att sista biten var ovanligt trögtrampad, det lät konstigt och bakhjulet svajade. Var till slut tvungen att stanna och konstatera punka. Maken bytte slang och fixade, så i morse kunde jag utan problem trampa iväg igen. Halvvägs till universitetet blev det trögt och cykeln var inte så ljudlös som man ska kunna förvänta sig av en cykel, bara att stanna och konstatera samma sak som kvällen innan. 

Det jag insåg när jag stod där med mina defekta cykel var att visst, det är tråkigt, men det är ingen världskatastrof. Jag fick helt enkelt parkera och låsa cykeln och hoppa på närmaste buss. Nu sitter jag här i skolan, hittade en kafeteria där personalen hade ovanligt glatt morgonhumör. Kaffet är gott och snart ska jag på en spännande föreläsning. 


Jag har det som är viktigt, min familj, mina underbara släktingar, vännerna, en sysselsättning och mitt kaffe. Vad är då en punka? Jag har ju även en make som älskar att laga punkteringar.

Ta hand om er och kom ihåg att andas när det går lite snett...









torsdag, februari 06, 2014

Dag ett och även dag två här på universitetet gick jag upp extra tidigt. Duschade,  fönade håret, sprayade. Jag piffade med cc, mascara och en aning läppglans. Jag bytte kläder flera gånger till jag hittade den perfekta looken. Kläder och smink skulle ge intrycket att jag bara såg här fräsch ut utan att behöva anstränga mig.

Nu har mer än två veckor passerat.  I morse gick jag upp. Drog på mig det som låg närmast vilken var en tre nummer för stor luvtröja med konstiga fläckar.  Petade bort det mest synliga ögonböset, funderade på att täcka över finnen men orkade inte.  Sniffade mig under armarna,  deo! Klar! 

måndag, februari 03, 2014

Schizofrena, åter igen... hjälp sökes!

Schizofrena är värre än vanligt, jag är så trött på henne. Är det någon som kan hjälpa mig?

Googlar träningsprogram för beach 2014, ser framför mig en vältränad brun tvättbräda till mage. Tre sekunder senare plockar jag ut de minst äckliga chokladen ur en överbliven chokladkartong från i julas.

Mår dåligt att första dagen på veckan misslyckats, tröstar mig med ett kex och en kaffe. Lägger ut status på FB; Beach 2014, någon?

Tänker: skit samma! -Varför kan jag inte få vara fet om jag vill!

Tänker: -Jag vill vara vältränad, smal och smidig och inte behöva oroa mig över muffinmagen över bikinitrosorna

Bestämmer mig för att ta promenad

Bestämmer mig för att sova

Det går runt i huvudet och jag blir så trött!

PT, någon? Jag betalar bra!

Eller nä, det gör jag inte...

Vill ge upp...


Vill visa världen att jag kan!!!¨


Vill sova...
vill gråta...

Snälla, någon hjälp!


#konstigarebloggännågonsin










Viva´la Riga del 2

Bjuder på ett par bilder till från vår resa :)

 På lördagsförmiddagen närmade vi oss Riga, det blåste rejält när vi gick ut på däck.






















Med hjälp av karta hittade vi Sverigeporten...





Och en massa annat sevärt och fint





















På lördagskvällen
samlades vi i vår mini-hytt med vår mini-tv och hade skilda åsikter om melodifestivalens första bidrag!


På söndagen skådade vi Stockholm igen...





söndag, februari 02, 2014

Viva la´Riga! Karaoke, letter och spyor. del 1

Tallinks Romantica till Riga, en långhelg med maken och torsborgarna M och T.


Rubriken är en kortare sammanfattning av vår resa, men mina få (men trogna) läsare ska få några detaljer (ni gärna varit utan) och några foton från resan.

Resan började i Örebro med buss. Chauffören var till en början tvär och verkade mest besvärad åt att få resande på sin buss, men efter första stoppet när han fått i sig mat och besökt flickorna i köket (kan inte ger er mer detaljer då jag inte vet vad som hände där backstage) där vi åt verkade han mycket trevligare och gladare.

Framme i Stockholm checkade vi in på båten och såg att vi hade lyckats få hytterna bredvid varann trots att vi inte beställde resorna samtidigt, det är service det! I hytten grundade vi med åksjuketabletter och sjöng upp oss.




















Maken och jag tog lite att dricka för att känna in stämningen. I första baren pratade de halvkass engelska och visste inte vad en cider var, men visst för all del, vin är också gott.














Självklart äter man buffé när man är på kryssning... Go mat och gott sällskap, svårslagen kombination.

















Det lektes konstiga lettiska lekar på båten och vi vågade inte vara med













Däremot hittade vi ett karaoke-ställe där vi lyssnade på falska toner och bidrog med några själv. Vi showade både fredag och lördag kväll! Jag och maken ägde!
Torsborgarna i vårt sällskap tror jag skyllde på halsont eller någon annan fånig ursäkt. Nästa resa har de dock lovat att bidra med sina vackra stämmor.












När man är ute till havs finns det något som kallas vågor...
De är inte att leka med!











När det var dags att ta kväll hade vågorna ökat, ordentligt! Den påkostade buffén vi njutit av fick avnjutas igen... När jag nästan ulkat klart ropade maken att det var hans tur. Ingenting i världen kunna få mig att flytta mig från badrummet så jag flyttade mig tre centimeter från toastolen och kröp ihop i fosterställning i duschen (ja badrummen i hytterna är inte stora) medan makens buffé också fick sig en extra tur. Äkta makar delar på allt, även toaletten. Det var bara att spola mellan varven och försöka överleva!

Jag bad frenetiskt till Gud och försökte göra en deal, men Gud bara skrattade och sa att lite vågor har ingen dött av... Ofta brukar Gud och jag vara på samma sida, men inte alltid.

Efter ett par timmar kröp jag kallsvettig ner i bädden, maken hade snott den enda kudden vi hittat så jag fick vika madrassen dubbel. Jag drömde mardrömmar hela natten och vaknade av otäcka smällar och ljud av vatten som strömmade in i båten...

det finns inga foton som dokumenterar vår natt...

i nästa blogg ska jag dela ett par foton från själva Riga också :)