söndag, december 30, 2012

hårda träbänkar och antiage

Idag fyllde älsklingen år, vi firade på en hård träbänk i en gympasal med några hundra andra.

Imorgon tänker jag bli så där alldeles strålande vacker, för då är det nyårsafton. Idag har jag äntligen handlat min superduper mirakel antiage ansiktscreme. Den har varit slut i evigheter, jag var rädd att jag skulle hinna åldras innan jag hade råd att köpa den. Dessutom har det inhandlats färg till håret, solkysst guldblond, känn på den ni... 

Lägger ut foton på bloggen imorgon när jag kommer vara vackrare än någonsin...




om det inte kommer finnas några foton så har något blivit fel







goa bitar

hade för en tid sedan inhandlat några lp-skivor på myrorna så älsklingen skulle kunna testa sin nya (old one) vinylspelare. Dock har vi inte fått hem den än pga alla helger, men snart så.

Köpte en 80-tals hits, Streisand, Fame och så denna skatt. Inget han lyssnar till annars kanske, men fina omslag var det likväl.

Ska bli kul att leta efter fler sådana här skatter i lp-djungeln. 



lördag, december 29, 2012

choklad x2

darlingen är iväg och tränar, men eftersom min förkylning sitter i vill jag hellre sitta kvar i soffan. Mitt botemedel är choklad och filmen "Chocolat" med Johnny Deep. Man kan inte bli sjukare iallafall så det är värt ett försök ;)









fredag, december 28, 2012

Så har man gjort stan då, alltså Mariestad. Det gick snabbt, men väldigt gott kaffe fanns det!

Nu blir det en sväng till svågern, skriver mer sen

ajö

torsdag, december 27, 2012

en blogg om en snortäppt hjärna

varför går hjärnan långsammare när man är förkyld? jo, man är snortäppt och tankarna kommer inte fram så snabbt för de måste först ta sig genom en massa segt snor. 

känner mig mest äcklig för min omgivning och skulle helst vilja ligga ensam i min egen säng utan risk att smitta. snorbaciller som kommer ut genom nysningar är riktigt vidriga och jag vill inte vara den äckliga här, men nu är jag det!

alvedon och nässpray är inhandlat, men det dämpar bara, det botar inte. inget botar äckliga snorförkyldningar, man får bara vara kvinna nog att orka härda ut!


tack å go´natt

Bio och böcker

Jag har kommit på att jag nog oftare går på bio i lilla Gullspång (där det finns en enda salong) än i Örebro där jag bor. Men det är (oftast) billigare och det är klart mysigare. Ikväll såg jag och älsklingen filmen Hobbit. Jag är inget fan av J.R.R. Tolkien, men tänkte att den nog kunde vara småmysig, och så visste jag att maken älskade boken.

På tal om böcker så har jag precis läst klart Agnes Cecilia av Maria Gripe. Hade bara sett filmen förut, och den var inte den bästa, men boken gick snabbt att ta sig genom. Nu är jag inne på bok nummer två; Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Har redan slukat en tredjedel och gissar på att den kommer vara slut redan under morgondagen. LÄS DEN!

Fjällbackamord & Förkyldning

Förkylningen som jag har lyckats hålla borta under hela studietiden har nu kommit i fatt mig. Tänker inte delge er några äckligt beskrivande detaljer, utan det får räcka med att konstatera att jag nog tycker ganska synd om mig själv. Dock känner jag att sympatin från min omgivning har uteblivit.


Igår sov vi i törpet för första gången denna vinter, efter att ha tänt i kaminen och virat in oss i filtar blev det riktigt behagligt. Klockan nio var det dags för "Fjällbackamorden" med karaktärer från Camilla Läckbergs böcker. Första delen var riktigt spännande och ingen av de som jag misstänkte var mördaren även om det var många som hade fuffens för sig. Men det är väl så en bra deckare ska vara!

Självklart satt jag och analyserade och fundelerade över karaktärerna. Huvudpersonen Erika känns som Läckberg själv. Författarinnan som löser morden på sitt eget lassemajasdektetivbyrå-vis, gift med en polis som framställs som lite småkorkad som bara kan lösa morden tack vare att hans fru är den som hittar alla ledtrådarna åt honom. Jag vet inte om robissonpolisen själv kan identifiera sig med fjällbackapolisen eller om det bara är Läckberg som gör det?

Blev väldigt besviken att systern Anna som jag i böckerna alltid sett som en stark karaktär även om hennes val av karlar inte varit de bästa i denna version spelades av Sofia Zouagui, Sveriges mörkhårigaste blondin. Jag vet inte om det är de naiva ögonen, barnrösten eller bimbowannabe-attityd som stör mig men så fort hon visade sig i rutan skrek jag upprört.

Lyssnar lite på svärmors julklappscd och ska nu spela lite "så det kan låta" med makens familj, så nu är det tack för nu!  




tisdag, december 25, 2012

julen så här långt

julen har hittills varit väldigt bra, massa underbara människor som kallas familj och alldeles för god mat och godis, blandat med mer motion än normalt för mig runt juletider.
Vi har hört julens riktiga budskap både genom Karl-Bertil Jonsson på TV och Bibelns budskap i kyrkan.

tänkte dela några foton, men jag har förlagt mobilen, vem orkar leta? uppdaterar senare

snart ska jag trycka i mig några till godisar och spöa älsklingen och lilla Agnes i spel :)

söndag, december 23, 2012

aj

jag tyckte nog att Peter klenade sig lite när han klagade första gången han körde cirkelgym, ja menar, hur svårt kan det vara?

nu vet jag... armar och ben värker och jag vet att jag inte kommer kunna lyfta armen imorgon när jag ska äta julmat, sjukt jobbigt.






torsdag, december 20, 2012

DU HAR TAPPAT DITT ORD

Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.

Vad var det för ord - var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort,
du barfotabarn i livet.

Nils Ferlin (barfotabarn)




 

tre veckors läsning

äntligen är jag ledig från studier, nu ska jag plöja böcker som JAG själv har valt! Ska läsa läsa läsa... ska börja med dessa!



















blir det tid över blir det även några visa ord från dessa böcker

kampen mot julledighetskilona

Glögg, godis, gröt och all den goda julmaten... detta i kombination att jag inte cyklar när det är snö så min dagliga motion är borta! Nu ska jag dessutom vara ledig i drygt tre veckor, vara hemma, kolla film, läsa massa böcker, ligga i soffan, äta upp julens chokladaskar.

Nu tänker ni, hon kan ju avstå det söta. Ja visst, det skulle jag väl kunna. Men jag vill inte, så enkelt är det.

Därför är det nu, nu när jag har tid, STENHÅRD träning som gäller! Jag tänker inte öka ett gram under ledigheten. Det kommer bli en kamp, jag ska ställa mig på vågen nu och sen igen den 14 januari. Och jag lovar er, jag kommer inte ha ökat i vikt! Jag, kan till och med lova att jag ska gå NER i vikt...


Nu kör vi! Någon mer som är på!?
Ät gott och gå ner i vikt! 




det anonyma hatet

Åsa Lindeborg är bara en av många. Hotad, trakasserad och kränkt på nätet.

Men var kommer hatet ifrån? Och från vem? "De" är anonyma och väller ut sitt hat mot en människa som de inte känner. De hotar och kränker å det grövsta. Men vilka är "de"? Kan det vara min granne? Kan det vara hen som alltid ler mot mig på bussen? Kan det vara min bror, min syster, eller min bästa vän? Hur vet vi vem som bär hatet inom sig och som spyr i hemlighet?

Hatet sprider sig, vi kan inte skylla det på nätet. Nätet är ett hjälpmedel, men hatet finns inom människan, det är det vi måste komma åt. Det är det som måste stoppas innan hatet har växt och tagit över hela människan, över hela mänskligheten!

Låter du hatet växa och gro i dig kommer du som människa inte finnas kvar.










tisdag, december 18, 2012

idag kan DU rädda ett liv

du som vill göra något gott i jultider samtidigt som du upptäcker att plånboken inte räcker till för allt gott du vill göra?

Rädda liv!

Ja, det är sant. Du kan göra det! Det är inte svårt, det tar inte lång tid, det kostar dig inget och nästan alla kan göra det.

GE BLOD

Du ringer din stads blodcentral,  berättar att du vill ge blod. Du bokar in en tid. Eller så kollar du upp när nästa blodbuss kommer. Du skriver på ett papper att du är fullt frisk och inte har utsatt dig för någon smitta.  

I Örebro är personalen på blodcentralen helt underbara. Man får ett vänligt leende som mottagande, de svarar på frågor och man får en Festis att suga på medan de tappar dig på blod. Efteråt får man mer fika och man får en slant för besväret. Man kan då fortsätta med sina goda gärningar och skänka blodspengarna till en fond eller organisation som i sin tur gör mer gott, fråga i kassan.

Detta är en winwin situation. Sjukhusen kan rädda liv med ditt blod, och du får en Festis och en måbra-känsla

Ring idag! Vänta inte till efter helgerna, för då har du glömt bort det. Ring idag och boka en tid. Ta gärna med en vän så blir det dubbel glädje, för dig och för blodcentralen. 
Gör det, Rädda Ett Liv!














































Kaffet efteråt är godast :) 

måndag, december 17, 2012

Karl-Bertil Jonsson

fick texten till julens bästa saga Karl-Bertil Jonsson på svensklektionen idag... jag kan inte låta bli att citera ett mycket tänkvärt stycke

"Julen var nära. Dessa olyckliga för vilka Frälsningsarméns grytor hållas kokande. Till alla människor en god vilja. Nu tändas tusen juleljus. Vem tänder ljus för den som vandra i mörker? Dansa kring granen, hoppfarallala.Glädjens högtid. Kallt lyser julens stjärna på dem som icke hava något hem."

ett steg närmare...

hon smuttar på en kopp kallt kaffe, men grejen med kokkaffe är att det faktiskt smakar gott även då.

ikväll slappar åsa, det är nästan en chock för hennes kropp och sinne. hon har inget att oroa sig för och det oroar henne. någonting hemskt kommer alltså att hända. det är omöjligt att hon bara ska få ligga här på soffan, avslappnad.
hoppas uppvaknandet inte blir för hemskt. för ett uppvaknande kommer det bli, inte kan man bara få ha det bra, hon tror inte på sånt, eller?

imorgon ska åsa ägna dagen åt att handla de sista julklapparna, läsa böcker och se en film, som skoluppgift, alltså inte handla julklappar. just ja, hon ska hit också och göra tisdagens goda gärning. en sådan måste man göra varje dag. dock kan man inte göra det hon ska göra imorgon varje dag för då får man inte så många dagar att göra dem på.

ok, så svamlar åsa bort sig igen i sina tankegångar. den hjärnan är full av tankar, de flyger omkring härsan och tvärsan, oftast krockar de eller kommer ut genom munnen i fel ordning. det handlar mest om ren tur om de kommer fint uppställda i led vid rätt tillfälle.

hon fundelarar vidare. livet.döden. och tomten.  tomten är far till alla barn, den filmen är bra. är det för sent att se den nu? ja, kanske.

hm. (2) på FB, vad har hänt nu tro?

var är hennes man? borde inte han komma hem snart?

jo, nu kom han hem.

en puss fick hon






det närmar sig...

Det sista skriftliga är inlämnat! Nu håller jag bara andan till jag får veta att jag inte behöver komplettera något!

En sista muntlig kvar som mest känns rolig och som jag har hela veckan på mig att förbereda!

söndag, december 16, 2012

3e advent

Började dagen med att lämna gråa slask Örebro













Sen åkte vi ut i skogen för att hämta oss en gran. Men först skulle det matas hästar












Nova var självklart med oss, tror hon var lite rädd för hästarna












Brorsan hittade en gran först av alla













Barnen tog en paus efter att ha pulsat i den höga snön












Min man hittade en jättefin gran


















Efter ett pass i skogen åkte vi till sportstugan för att grilla och åka pulka
















Så här vacker blev granen med lite pynt

fredag, december 14, 2012

vad väcker dina känslor?

När man kollar flödet på de sociala medierna får jag en känsla av Kalle Anka väcker starkare känslor än att runt 29 oskyldiga människor brutalt har skjutits ihjäl. Men så kan det väl inte vara, eller?

sovmorgon? In my as

inga lektioner idag, sovmorgon?

så här lämnar älsklingen sovrummet när han gått upp. Dessutom plockar han diskmaskinen som om vi skulle ha ett storkök i julbordstider.

så nu sitter jag här, pigg o glad vid frukostbordet och äter fil som gått ut för en vecka sedan


torsdag, december 13, 2012

låt barn vara barn!

Varför tror vi att vi i framtiden kommer ha ett öppet samhälle där man får vara sig själv om vuxenvärlden gång på gång förstör barnen genom att tvinga på dem våra stereotypa roller?

De ska redan från födseln kläs i flick- eller pojkkläder, det spelar ingen roll om flickkläderna är mer opraktiska när det är dags att springa ut och busa. Det viktigaste för små flickor är att vara söta. Killarna får stå för buset i sköna kläder.

Det finns olika avdelningar på leksaksaffärerna, på "pojksidan" finns inga dockor. Ska inte pojkar också lära sig leka mamma pappa barn så de växer upp till jämställda fäder?

Vi behöver inte berätta för barnen hur de "ska" vara. Barnen har en fantastisk syn på livet, de ser allt med nya ögon. Låt dem får göra det! Sätt inte in dem i olika fack.

Vill ett barn vara Lucia, låt hen vara det då. Vill ett barn vara stjärngosse, låt hen vara det då!




onsdag, december 12, 2012

min gamla blogg

länkar till min gamla kaffekokarblogg...


Min 121212-dag

min dag, så här långt.

självklart är jag sen på morgonen, hinner inte med någon sittande frukost med min älskade NA utan får ta en smoothie i farten (tack älskling, den var god). Inte hinner jag fixa ordning håret heller då jag fortfarande inte har lärt mig att man inte ska ha sina hårprodukter inne i badrummet när man delar hushåll med fyra andra.

börjar matteprovet med att upptäcka att räknaren blivit kvar hemma! efter lite hyperventilerande kommer min hjälte till mattelärare och lånar ut sin till mig.
Provet var svårare än väntat och nu hoppas jag bara på godkänt så jag ska slippa omprovet!

Blek och skärrad går jag direkt till engelskan där muntligt nationellt väntade. Det gick däremot riktigt bra, och avslutades med ett positivt resultat som jag fortfarande glädjer mig åt!

Trycker i min en banan och tar ett kortare pass på Örebros bästa gym. Upptäcker såklart att jag glömt handduken hemma, yeah. Bra Åsa.

Hungrig trött och småstressad tar jag bussen hem, nu ska här pluggas svenska! Kollar på klockan, har många studietimmar framför mig...
Upptäcker att jag glömt nyckeln. plingar på, bara hunden hemma, och hon är inte tränad att låsa upp dörrar.

Börjar frysa, tårarna är inte långt borta!

















Att gråta hjälper inte, det har jag lärt mig de här dagarna.
















tisdag, december 11, 2012

nu!

samhällskunskapsarbetet är nu inlämnat!!!

nu ska jag ta natt så jag orkar upp och göra två prov i följd!

finns inga ord som kan beskriva frustrationen och tröttheten jag upplever nu

i nästa blogg...

... ni läser kommer det stå:

Äntligen klar med arbetet om de mänskliga rättigheterna...


jag lovar att blogga i samma sekund jag tryckt på skicka.

så, som ni kanske förstår kan det dröja innan nästa blogginlägg!

En gåva från Gud

Det var väl det jag visste hela tiden, kaffe ÄR en gåva från Gud

såja

OK, jag tror jag är nöjd nu!



med bloggen alltså...


studerandet fortgår

möblering pågår

ni som har kollat på bloggen idag har sett några olika utseenden på den. Jag har provat och provat men är inte nöjd ännu, kan säkert bli fler ändringar, ni lär väl märka det.

den får vara så här tills vidare, för nu är det dags att på riktigt ta tag i, ja gissa vad?

måndag, december 10, 2012

uppdaterat: dagens todo lista

måndag! 
1.koka kaffe 
2.logga ut från FB och alla andra sociala medier(den blir svårast, får göra en kompromiss med mig själv) 
3.dricka kaffet 
4.göra klart arbetet
5.åka till skolan 
6.köpa kaffe i skolan 
7.gå på lektionerna 
8.köpa mer kaffe 
9.hämta Agnes 
10.laga mat 
11.äta mat 
12.koka kaffe. 
13.ta med kaffekoppen till TV:n 
14.kolla på Nobelmiddagen 
15.plugga 

jag måste säga att jag är imponerad av mig själv och min förmåga att följa listan. nr 4 var nog bara en dröm, den gick ihop med nr 15 och kommer fortsätta under morgondagen. Nr 12 ordnade älsklingen, fick ju plugga under Nobelmiddagen, men det var riktigt trevligt. Nr 9 tog längre tid än jag tänkt då första bussen var försenad, sen gick den sönder så jag fick byta. Bussen hem var också trasig, något fel på bromsarna sa chauffören, kändes lagom tryggt. Nu tänker jag ta kväll! natt på er

söndag, december 09, 2012

om mindre än två veckor tänker jag bli som folk igen och kanske tänka mig att blogga om någonting annat än bara plugg plugg plugg, blandat med ångest och ont i magen...

Men! vi är inte där än, så jag kan berätta att även denna vecka samt helg har ägnats åt studier. jag håller på med ett arbete som ligger mig varmt om hjärtat, mänskliga rättigheter och asylsökandens rättigheter, men det kör ihop sig, det är svårt att hitta information, och särskilt information från tillförlitliga källor. Jag ser dock ett ljus i min mörka tunnel. Imorgon kväll kommer jag skriva att jag har skickat in den och då är det dags för mina nästa projekt. Lägg till några prov och några redovisningar på denna korta tid också så kanske ni förstår varför jag är världens tråkigaste, som varken hinner blogga eller fylla bloggarna med något vettigt... puh!!! Som tur är har jag min finaste som peppar stöttar och hjälper mig när jag bryter ihop. han längtar nog också efter den normala åsa, men henne får han lagom till jul.

skulle gärna blogga och berätta om o helga natt som jag var på tidigare ikväll, men det har min finaste berättat om i sin blogg, så det kan ni få läsa HÄR...

tokstress, förvirrad och tillfälligt asocial... men det finns ännu hopp!

torsdag, december 06, 2012

jag är så trött, fysiskt trött!

det känns som jag ska svimma av trötthet
det går inte!
jag har så många uppgifter att göra att jag inte får någonting alls gjort!

så lite tid kvar. 

jag kan inte!!!!!!!!!!!!!

jag hoppar av, skiter i det här!

bus i snön



Hon blir helt förvildad och gå fot finns inte på kartan. Vår hund är tokig i snön

tisdag, december 04, 2012

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta. 

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta
"nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta"
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla. 

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver.

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne.
Går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne.
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner. 

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära.
Barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka. 

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick - men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter! 

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka. 

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker. 

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara. 

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken. 
 
 
Viktor Rydberg

söndag, december 02, 2012

en obekväm sanning

efter en mysig adventshelg med vänner och familj och alldeles för mycket gott att äta har vi nu slagit oss ner i vår bekväma soffa och tittar på dokumentären "en obekväm sanning" som jag verkligen  tycker att ALLA behöver se!

den handlar om konsekvenserna av att vi misshandlar vår jord, snart har vi ingen jord kvar... vi blundar för fakta, sanningen är helt enkelt för obekväm!

detta är bara ett fem minutersklip, jag rekommenderar dig att se hela. du som har netflix kan hitta den där. http://www.youtube.com/watch?v=kXGmTPY94Ag


"bry dig inte om att dokumentären har en lite väl mycket amerikansk touch, budskapet är för viktigt för att störa sig på såna detaljer"

fredag, november 30, 2012

Källarmonster

Sopade lite i källaren när plötsligt det tog tvärstopp, en spindel i storlek av en hund modell större hade gripit tag i kvasten, slet den ur mina händer visade tänderna och väste att han skulle döda mig.

Som tur är är jag gift med en stor, stark och framför allt modig karlakarl. Han kastade sig in i en kamp på liv och död. Jag skrek och hejade på från en betryggande plats i trappan.
Besten är nu död och begraven och det är åter frid i källaren.


torsdag, november 29, 2012

ljus i mörkret

Årets mörkaste månad är snart förbi... snart tänder vi första ljuset, jag längtar!
Ikväll har vi bakat pepparkakor till adventshelgen. Några blev brända, några blev skeva och några blev uppätna, men det är väl som det ska.
Det ska glöggmysas på lördagkvällen och adventsmysas på söndagen.
Imorgon ska det adventspyntas och städas.
Myyyyysa

Imorgon kommer också min älskade make hem, saknar honom direkt när han är borta, men det är nog bra, tänk om jag inte längta alls.




måndag, november 26, 2012

Kvinnor är från Gud och männen från apan

Unga män i grupp verkar ha ett stort behov av hävda sig, att visa vem som är alfahannen. Var för sig kan de här männen vara riktiga svärmorsdrömmar, lugna, stabila och verka fullt normala.
Men i grupp händer någonting. Helt plötsligt börjar dessa ynglingar prata med mer bas i rösten än tidigare. I grupp försämras tydligen hörseln också då de måste skrika högt åt varandra för att höras. Det välvårdade språket de behärskade så elegant byts mot gruffande, svordomar och könsord. Med knuffar och grymtande visar dessa unga män sin kärlek till varandra. Den tidigare eftertänksamme som alltid tänker på konsekvenserna, glömmer nu sin egna vishet och kastar sig ner för en åtta meters hög ramp med en skev skateboard efter att ha halsat en genomskinlig plastdunk med tvivelaktigt innehåll. Killen som tidigare på dagen drack apelsinsaft och åt finska pinnar med sin mormor, bevisar nu sin manlighet genom att skrika ut sin sexlust till den kvinnliga vakten på krogen. Den blyge som aldrig vågar öppna munnen i offentliga sammanhang sjunger och ropar ramsor tillsammans den övrige gruppen på fotbollsmatcherna.

Behovet att hävda sin manlighet kommer genom evolutionen hävdade min make när vi diskuterade detta ämne. Att mannen för sin överlevnad behövde visa sig starkast för att vinna den kvinna som bäst passade för att föda hans avkomma. Den som var modigast, lät högst och visade upp sin stolta mandom, han vann!

Då vi har lite olika åsikter om det här med evolutionen, konstaterade jag att ja, det kanske är så att mannen är från apan och sakta har utvecklats under miljoners år men i vissa avseenden har stannat kvar i grottmannens vanor. 

Kvinnan, hon är i alla fall en skapelse från Gud!













(läses med en liten bit humor, och i åtanke att detta är grovt generaliserat)

jordens undergång och ständigt magont

Ont i magen, det är sånt där magont som jag vet kommer sitta i tills den 21a december. 

21a december, varför just då? Det är ju Dagen Jorden Kommer Gå Under sägs det.



Ja, jag vet att bloggarna ibland, eller kanske ganska ofta nuförtiden, bara flummar runt i en massa ord och utan logik. Det blir bättre sen, eller? 

ett sidospår...

mitt magont kommer inte släppa för att jorden sägs gå under, det kommer släppa för att jag då har klarat min första termin...






 

lördag, november 24, 2012

Do you belive?

24e november, en månad kvar och jag myser med en av de bästa julfilmerna, jag skriver en av, jag har många. "Miraklet i New York". En amerikansk feelgood julfilm där allt ordnar sig till slut...

Jag vet att så ser inte verkligheten ut, men ibland måste jag få tro det. Ibland måste jag få känslan att allt kommer ordna sig. Fundelerar lite över det de frågar om i filmen, do you belive in Santa Claus? Jag har fler funderingar över julen och kommer säkert återkomma om det. Men ikväll koncentrerar jag mig på en fråga, och svaret är självklart

Jag tror på tomten!

torsdag, november 22, 2012

om en månad

Om en månad är det lördag den 22 december... då är jag fri.
Då är mina fyra kurser avslutade, och förhoppningsvis sitter jag med fyra betyg i min hand.

Nu gäller det, sista sträckan kvar. Jag ser mållinjen, jag vet vad jag måste göra för att komma dit. Jag vet att jag har lite ork kvar. Det är inte omöjligt, men det är inte lätt. Jag måste klara av att ta fram de där sista krafterna, motivationen, plocka fram kunskaperna, och kämpa!

Om exakt en månad kan jag fira, men för att få fira måste jag se till att få de där fyra betygen i min hand!

det ska gå... på nåt sätt


onsdag, november 21, 2012

Jag saknar

saknar kortspelskvällarna, takfesterna, filosoferandet, de långa kaffe-pratstunderna, gå-på-höfterna-promenaderna, drömmarna om framtiden...  




tisdag, november 20, 2012

hål i tröjorna på magen

Jag ska beröra ett av livets stora mysterier, lika stort som att man alltid har en IKEA-påse full med udda strumpor som aldrig hittar sin maka igen.

Varför får alla tröjor hål på magen?

Jag kan använda en tröja en gång och så är det hål, på magen! De tröjor jag har som favoriter har hål som ett såll. Jag gjorde en utrensning för någon vecka sedan och kastade håltröjorna, med nu börjar även de nya få hål. 

Vad gör jag för fel?

Och nej, det är inte tvättmedlet, jag har använt massa olika. Och om det vore det så skulle det väl gå hål på ryggen också, eller ärmarna?

Det är inte jeansknappen, jag hade minst lika många hål när jag aldrig använde jeans.

Kvalitén borde det inte vara, för det går lika många hål på de billiga som de dyra. Man blir bara mer frustrerad över de dyra. 

Vassa föremål i hemmet? Borde inte vara det heller, jag har bytt hem många gånger, men tröjhålsproblemet kvarstår.

Jag funderade över det sista alternativet, det alternativet man inte vill tänka på.
Åsa, kanske är din mage så stor att den kommer emot allt?

Jag kan nu lägga även det alternativet bakom mig, läste nämligen i Hanna Graafs blogg att hon har samma problem som jag, och hon har inte ett uns mage! 






söndag, november 18, 2012

Jag får panik över hur svårt det är, blir så arg och ledsen när jag inte kan! 

Jag har sagt många gånger, även i den här bloggen att jag inte själv tror att jag är ämnad att plugga. Om man tycker det är oöverkomligt svårt redan första terminen på komvux så är sannolikheten inte så stor att jag tycker att det är lättare med fortsättningskurserna eller med universitetet.

Men vad ska jag göra då?
För det arbete jag vill ha krävs det att jag klarar av studierna. Och kommer jag klara av det arbete jag vill ha? jag är inte så säker...

Utan utbildning, var står jag då? Ingenstans!

jag får panik för jag känner att jag är fast! blir fysiskt illamående och är livrädd för framtiden...


bortskämd

I morse gick älsklingen upp tidigt och gjorde mysfrukost till hela familjen med nybakta scones. Med en hund i knät och sitter jag nu uppkrupen i soffan samtidigt som jag bjuds på liveuppträdande av sång, piano- och gitarrspelande... ganska ok söndagsmorgon måste jag säga.

Är skönt bortskämd ibland, and I like it



fredag, november 16, 2012

myskällare


När barnen väljer att kolla på X-faktor kan vi gå ner i källaren till mysrummet och kolla på Doobidoo och Skavlan istället.

Mysfaktor hög! 

Kommer snart bli mitt favoritrum

#dethärärmittland





...det här är ditt land


vem är en svensk? vem har rätt till det här landet?

Utan någon som helst invandring skulle jag inte sitta här, och säkert inte du heller...


spotifyförslag




torsdag, november 15, 2012

tränatränaträna

vill tränataänatränaträna!!! men måste hitta något roligare intensivare komplement till bara gymmet och springa...

vill se resultat NUUUUU!!!!
vill bli smal, vältränad och fit. 

ni som har känt mig längre än ett år vet att jag redan har ändrat mitt tränande och kropp, men jag vill ha MER

så snälla snälla!!! ni som läser min blogg (jag vet att den läses) ge mig bra råd, jag mig bra och roliga tips!


(inga kostråd bara...) 

 


onsdag, november 14, 2012

Zlatan

Jag såg inte ens matchen, jag satt och pluggade... 
men Twitter och Facebook spyr ut 100 inlägg i sekunden ZLATAN!!!

Inte så konstigt att jag har varit så kär i honom, och inte så konstigt att jag gång efter gång faller dit igen...

 Tänk att vara Zlatan!





+03+4f3468e7623yfeh8w7rwf!!!

Tränat, kollat på fotboll och lagat mat till hungriga barn.

Nu är det dags att fortsätta studera, jag måste fixa alla ekonomiska begrepp, i morgon klockan åtta måste det sitta fast i huvudet så det kan komma ut genom min penna!  PROV!


spegel, spegel

ett bevis på att spegeln inte alltid speglar vårt vackra jag....


frestelser

det var straxt innan lunch, magen skrek. Trött efter matten och engelskan, kallt, och jag stod i kön till ICA... där låg de, daimen, jappen och mjölkchokladen, inom räckhåll. 



Kan nu stolt berätta att jag valde att INTE köpa. Hemma nu, har mättat magen med riktig mat och ska belöna mig med en kopp kaffe!

Känner mig bara så otroligt sjukt stolt varje gång jag står emot alla dessa frestelser som finns i världen...

fredag, november 02, 2012

Undrar om nån ser att clowner inte ler

vem åsa är?

ja, hon är tusen miljard tankar i sekunden.
hon är tusen känslor.

hon har tusen idéer

hon kan gråta, 
hon skrattar?

men hon finns, och hon fanns

hon kommer finnas

hennes känslor kan de tolkas genom spotifylurar i kronologisk ordning?

åsas känslor under två timmar  




vem?

olika världar, vilken värld lever du i?

vilken värld har du valt att leva i?

du kan välja.
kan du?
kan jag?

är du i samma värld som jag, känner du mig?
känner jag mig? vem är jag?
den jag var förr,
för ett år sedan, för fem?

är du den jag känner, eller är du den du tror att du kanske är
den jag inte känner

vem vill jag vara

jag vet inte

vad kan jag välja? 


onsdag, oktober 31, 2012

sitter och fläskar till mig i soffan efter god mat... 

nu vill jag springa!

prov i ångest

Dagen började klockan åtta med prov i matematik. Ekvationer skulle lösas och procent räknas.
De första talen gick bra, jag slappnade av och tog en klunk av det medhavda kaffet. Nästkommande tal var lite klurigare, men efter en klunk kaffe till förstod jag frågan.
"va bra jag är, jag kanske får alla rätt?" 
Sen small det till, en bit av hjärnan sattes i tillfälligt mörker, och ingen ficklampa fanns i närheten. Jag missade två tal helt, jag kunde inte komma ihåg någonting.
"Ok, det är ingen fara, ta det bara lugnt så ska du nog kunna lösa detta åsa, TÄNK."
Halva kaffemuggen gick åt, men det var mörker.
"Ingen panik... Panik!"
Hjärtat började slå fortare, tankarna om att jag egentligen borde hoppa av studierna kom tillbaka. Skulle jag lämna salen och lämna in ett ofullständigt prov? Nej, jag måste sitta kvar.
"ta nästa tal åsa, gå tillbaks senare."
Andas, andas, andas!
Några tal kände jag igen, gjorde några uträkningar som kändes ok. Gjorde en kontrollräkning, de stämde. 
Vände på provpappret, nu skulle de kluriga talen komma hade matteläraren sagt. Första talet tog en helsida, men svaret kändes rimligt. Mindre än en halvtimme kvar.
"What!!! vad står det? allvarligt? ska jag kunna detta? när gick vi genom detta, sov jag då?"
Tårarna brände, det blev svårt att se. Någon reste sig, lämnade in sitt prov med ett leende och gick ut till friheten. 
"åsa, vad gör du här? trodde du verkligen att DU skulle klara av det här? hur ska det gå i fortsättningsmatten tror du? du kommer aldrig fixa det, du är på fel plats, inse dina begränsningar..."
Jag drack upp det sista ur kaffemuggen, torkade tårarna innan de hann väta mitt papper. Kollade genom de sista talen, jag skulle aldrig hinna fixa dem eller ens förstå dem på de femton minuter jag hade kvar.
Vände på pappret igen, de två talen utan svar hånade mig, och de var på den lätta sidan. Suddade ut mina tidigare försök och försökte minnas.
"vad gick vi genom igår? X upphöjt i två. Något med roten ur... jag gick ju igenom de här talen i morse innan jag hade öppnat ögonen, jag kan det ju... Jag kan det!"
Kontrollräknade, stämde perfekt. Tog tag i nästa tal, räknade, försökte tänka logiskt, kontrollerade. 
"det stämmer, uträkningen är dessutom skitsnyggt gjord. Matteläraren kommer ta mitt tal som exempel när han vill visa hur en snygg perfekt uträkning ska se ut." 
Vände på bladet igen. Läraren harklade sig, jag tittade mig omkring. Nästan ingen var kvar.

 Tiden var ute! 




tisdag, oktober 30, 2012

lycka är

lycka är att ha en make som både kan sjunga och spela piano... tisdag kväll och levande musik i mitt vardagsrum

matte

Snart dags att jobba med procent och ekvationer så jag är update inför morgondagen. men tröttheten har slagit till... 

Ooooorka!!! 


tur jag ska ha mattestöd, hoppas han står ut med alla konstiga frågor han kommer få

Plötsligt händer det

Älsklingens regnbyxor försvann, han letade och letade men de var borta. 
God fru som jag är så lånade jag ut mina till honom. Det här var under den regniga perioden, men jag härdade ut och kom till skolan med plaskblöta byxor och drog på mig förkylning efter förkylning...

Till slut övertalade jag honom att köpa sig ett par nya vilken han gjorde. När det sedan var dags för mig att gå ut i regnet kunde jag inte hitta mina  regnbyxor. Älsklingen hävdade bestämt att jag hade fått tillbaks dem, vilket jag inte hade något minne av. Ytterligare en period av blöta byxor väntade mig. Jag tjatade och frågade om det inte var så att han hade mina regnbyxor i väskan, eller på jobbet. Men nej, så var det inte.


Och så igår... älsklingen kommer hem, berättar att han har hittat mina regnbyxor, i sin väska! Och för allra första gången sedan vi träffades erkände han "förlåt, jag hade fel." tänk... plötsligt händer det





söndag, oktober 28, 2012

min man

han är en besserwisser, han har torr humor, han fiser lite och han är nog lite kär i sin iphone-... men han är den bästa i världen, och han är min!