Plötsligt händer det

Älsklingens regnbyxor försvann, han letade och letade men de var borta. 
God fru som jag är så lånade jag ut mina till honom. Det här var under den regniga perioden, men jag härdade ut och kom till skolan med plaskblöta byxor och drog på mig förkylning efter förkylning...

Till slut övertalade jag honom att köpa sig ett par nya vilken han gjorde. När det sedan var dags för mig att gå ut i regnet kunde jag inte hitta mina  regnbyxor. Älsklingen hävdade bestämt att jag hade fått tillbaks dem, vilket jag inte hade något minne av. Ytterligare en period av blöta byxor väntade mig. Jag tjatade och frågade om det inte var så att han hade mina regnbyxor i väskan, eller på jobbet. Men nej, så var det inte.

Och så igår... älsklingen kommer hem, berättar att han har hittat mina regnbyxor, i sin väska! Och för allra första gången sedan vi träffades erkände han "förlåt, jag hade fel." tänk... plötsligt händer det